Strindberg / - Röda Rummet

1. Auflage 2023
ISBN: 978-91-8080-214-7
Verlag: BoD - Books on Demand
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 236 Seiten

Vet du, Ygberg, jag tror man får lov att bli en dålig människa om man vill komma fram i världen! Så skulle man kunna sammanfatta Röda rummet genom en av dess meningar. Genom ett antal kulturarbetare ställer Strindberg frågan om hur livet bör levas. Röda rummet (1879) har kallats den första moderna svenska romanen och utgör ett tidsdokument över 1870-talets Stockholm. Den är känd för sina stadsmiljöskildringar och bitande satir. Boken utgör ett försök till att stå på de trampades sida genom att humoristiskt och ilsket attackera klassamhällets hyckleri och inställsamhet. Röda rummet beskrevs som smuts av samtidens recensenter men blev omedelbart en succé. Denna utgåva av Röda rummet är världens första roman med klustertext och är tänkt att fungera som en sorts undersökning för hur vi ser på bokdesign. I Strindbergs lilla röda: boken om boken och typerna utgår man just från Röda rummet och boken blev en av de tjugofem böcker som Svensk bokkonst varje år utser som exempel på god bokdesign. Denna bok är tänkt som ett bidrag i samma tävling. Vinnarna får sedan delta i Stiftung Buchkunts Best Book Design from all over the World vilken på tyska benämns Schönste Bücher aus aller Welt. Skillnaden mellan uttrycken fångar vad som aktualiseras genom klustertexten då den kan vara betydligt bättre att läsa. Bokdesign har länge handlat om att designa fina böcker. Genom klustertexten hoppas jag att vi kan lämna kärleken till boken för kärleken till läsningen. Vi behöver gå från att vara boktittare till att bli bokläsare. Nu får vi se om först Svensk bokkonst och sedan eventuellt Stiftung Buchkunst också anser det. Vad anser du? Bör vi läsa klustertexter? Det kan du få svar på genom att läsa denna utgåva av Röda rummet. Observera att denna text inte kan flödas om och därför behöver läsas på läsplattor som är minst 13 tum vilka klarar en radlängd på 95 tecken (mindre skärmar är alltså olämpliga). Bonusmaterial: August Strindbergs Lilla katekes för Underklassen.

Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare. Under fyra decennier var Strindberg en prominent gestalt i det litterära Sverige. Han var omdiskuterad och inte sällan involverad i personkonflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom svensk litteratur, och han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han dock främst känd som dramatiker.

Autoren/Hrsg.

Strindberg, August

Annandreas

Leseproben

FÖRORD
Några ord om denna utgåva
Det är inte utan viss glädje som Röda rummet förmodligen blivit den första romanen med en klustertexttypografi. Jag ska i detta förord söka klargöra vad detta innebär. Det finns ett flertal sammantvinnade trådar att reda ut – ett flertal sammankopplingar som bör låtas framträda. Jag, är i detta fall Annandreas, skaparen av klustertexten samt författare till ett flertal böcker om densamma (Är texter felskrivna?, Läslighet, Typografisk manual och Typografiska undersökningar). Som du märker är denna text annorlunda skriven. Det är en klustertext vilket är en text avsedd att förbättra läsningen. Den kan vara mer än tjugo procent bättre än vanliga texter – åtminstone för avancerade läsare som läser med över 400 ord per minut (opm). Den exakta förbättringen kan bero både på hur man läser och hur man mäter. Man kan exempelvis mäta i opm men också i dagsspann eller veckospann. Förbättringen blir tydligare ju längre man läser vilket beror på att man kan läsa i lite längre pass, ta något kortare pauser, läsa något fler antal pass om dagen samt någon dag extra i veckan. Det har varit vanligt att bedöma typografier under för korta test – både inom den praktiska typografin och vetenskapen. Typografer har trott att de kan avgöra vad som utgör god typografi enbart genom sin blick, sitt typografiska öga, och forskare har trott att de kan bedöma en sådan genom några minuters läsning. Typografi handlar mer om att undvika utmattning vilket man åstadkommer genom att minska den perceptuella och kognitiva belastningen. Det gör en klustertext vilket man märker tydligt om man läser den under ett flertal dagar. Du bör alltså testa denna text under en längre tids läsning. Om detta är din första erfarenhet av klustertext bör du vara medveten om att kan ta ett antal sidor för din medvetandekropp att anpassa sig. Du behöver helt enkelt vänja dig vid de element som avviker mot vad du tidigare läst. De enmellanslagiga rektangeltexternas smala kolumner utan korrekta mellanrum gör att du kan behöva vänja dig vid klustertextens lite bredare kolumner och större mellanrum. När anpassningen inträtt kan du märka att texten är betydligt bättre än vanliga rektangeltexter. En rektangeltext är alltså den vanliga texten som ofta är arrangerad som två eller flera textrektanglar på ett uppslag. Notera alltså att denna text ser ut att vara jobbig att läsa, att den till en början också är lite jobbig att läsa men att den sedan blir mycket bättre att läsa. Röda rummet omfattar strax över 90 000 ord. Läshastigheter på 180–500 opm ger därmed effektiva lästider på 180–500 minuter (3 till drygt 8 timmar). Dessutom får man lägga till paustider vilka kan variera kraftigt mellan olika läsare. Avancerade läsare vilar några minuter i timmen – andra betydligt längre. Det är alltså inte så lätt, för avancerade läsare, att mäta förbättringen genom att läsa Röda rummet då det bara tar drygt tre timmar att läsa den. Däremot kan medelläsare eventuellt märka att de kan läsa ut Röda rummet under en och samma dag vilket de normalt förmodligen inte klarar med en rektangeltext. Jag nämner mer om textskillnaderna senare. Att valet av roman föll på Röda rummet beror enkom på Alexandra Borgs och Nina Ulmajas fina bok Strindbergs lilla röda: boken om boken och typerna (2019) vilken baserades på flertalet av Röda rummet:s dittills över 140 utgåvor – samtliga rektangeltexter. Man kan med fördel läsa mina böcker och deras bok mot varandra. Då kan man notera skillnader i förhållningssätt till typografi och typografiska undersökningar. De sammanställde exempelvis inte en utgåva av Röda rummet med den typografi de anser vara bäst så som jag gör genom denna utgåva. Vi gör helt enkelt olika antaganden och förgivettaganden beträffande typografi och typografiska undersökningar. Så här står det om deras bok i dess förlagstext: Strindbergs lilla röda är en både nördig och allmänbildande resa genom bokens, typografins och läsningens historia. Med Röda rummet som prisma berättar Alexandra Borg och Nina Ulmaja hur allt började och hur det fortsatt. Det är oavbrutet lärorikt och underhållande, och varje vackert formgiven sida genomsyras av kärlek till Boken. Notera att varje sida är vackert formgiven. Sidorna i denna bok är utformade för läsningen och användningen. Varje år utser Svensk Bokkonst tjugofem böcker som uppfyller kraven på formgivning, typografiskt utförande, funktion, hållbarhet, innovationsgrad och kommunikation. Juryn premierar den goda vardagsboken såväl som de nyskapande uttrycken. Strindbergs lilla röda blev en av de tjugofem 2019. Denna utgåva av Röda rummet gjordes för att om möjligt bli en av de tjugofem 2022. Den utgör alltså mitt tävlingsbidrag. De utvalda verken representerar sedan Sverige i den internationella boktävlingen Die Schönsten Bücher aus aller Welt [de vackraste böckerna i världen], som varje år ställer ut på bokmässorna i Leipzig och Frankfurt. Än mer pikant blir denna historia genom att jag faktiskt kom på klustertexten när jag befann mig i Tyskland! Att få återvända med en klustertext till Stiftung Buchkunst och dess utställning Best book design from all over the world vore ett närmast poetiskt slut – klustertexten hade fått återvända till Tyskland igen. Enligt egen utsago är Svensk bokkonsts viktigaste målsättning att stimulera och inspirera bokbranschen till ökad kvalitet inom produktionen av böcker. Det är anledningen till att man årligen utser tjugofem föredömligt producerade böcker vilka är tänkta att fungera som goda förebilder. Urvalet ska baseras på »principen om formens ändamålsenliga och estetiska anpassning efter innehållet under typografisk och tryckteknisk synvinkel«. Genom denna utgåva av Röda rummet kan vi undersöka vad Svensk bokkonst menar med sina formuleringar. Om klustertexten är betydligt bättre så borde de kanske stimulera och inspirera bokbranschen till att trycka sådana texter. För med god bokkonst menar de väl god bokdesign dvs. god funktion? Eller räcker det att böcker är hållbara och fina att titta på? Man kan dra detta ett steg längre – kan de framöver utse böcker med enmellanslagiga rektangeltexter? Är de inte för dåliga? Detta och mycket annat kan vi undersöka framöver. Det verkar rimligt att främst premiera den bästa läsningen. Eller vad tycker du? Historiskt har böckernas skönhet skapat problem. Många har gjort vackra böcker. Det började redan med den första typograferade boken: Gutenberg–Schöffer–Fust:s legendariska 42-radiga bibel från 1455 – en mycket vacker bok men som inte är så bra att läsa. Det har sedan gällt för många av de följande rektangeltexterna. Många uppslag har varit fina men inga har varit bra att läsa. Detta till trots har många hävdat att de fokuserat på bokens funktion. »Böcker är till för att läsas«, »bokens funktions är viktigast« och liknande utsagor träffar man på i varje bok om typografi. Ändock har man inte lyckats designa en bra text – en klustertext. Det finns säkert många förklaringar till det. En möjlig sådan är att vi har varit fångade av en bild. Vi har helt enkelt upplevt uppslag med två fina rektanglar som balanserade och harmoniska vilket har gjort att vi sett dem som exempel på god bokkonst. Men vi ska inte titta på texter; vi ska läsa dem. Givet att klustertexten ses som en hammare kan rektangeltexten förstås som en tavla med vilken man försökt att slå i ett spik. Så, nu till Röda rummet och mäster Strindberg. Normalt läser jag inte skönlitteratur. Pedagogik, filosofi och vetenskap utgör mina intressen och därför läser jag i princip bara sakprosa. Strindberg hör alltså näppeligen till min vanliga kost. Jag visste...