Polarisering i Sverige
E-Book, Swedish, 196 Seiten
ISBN: 978-91-88637-58-1
Verlag: SNS Förlag
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark
Henrik Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Autoren/Hrsg.
Weitere Infos & Material
Sammanfattning
BERÄTTELSER om en allt mer konfliktfylld och eldfängd samtid har vunnit terräng i svensk samhällsdebatt under senare år. Inspiration hämtas från händelser och trender på den internationella scenen, till exempel brexit, Donald Trumps presidentskap, nedmonteringen av demokratiska institutioner och framgångar för auktoritära eller populistiska idéer och rörelser. På hemmaplan ser vi ett nytt politiskt landskap växa fram som dramatiskt förändrar förutsättningarna för partipolitik och parlamentarism. Men lever vi verkligen i en särskilt polariserad tid? För att söka svar på den frågan har vi i den här boken genomfört en systematisk kartläggning och analys av hur graden av polarisering förändrats i Sverige. Vi undersöker utvecklingen noggrant, så långt tillbaka i tiden som det är möjligt, med hjälp av många olika mått och med data från bland annat riksdagstryck, partimanifest och frågeundersökningar riktade till väljare och förtroendevalda. Målsättningen är att ge en så bred belysning som möjligt av hur stark polariseringen är och hur graden av polarisering förändrats över tid. På några punkter har vi haft möjlighet att jämföra svensk polarisering med utvecklingen i andra länder. Det ökade intresset för fenomenet polarisering märks även i forskningen. Litteraturen om polarisering växer snabbt. Vi har gjort vårt bästa för att ge en samlad bild av aktuellt forskningsläge. Begreppets ökade popularitet har inneburit minskad språklig precision i dess användning. Vi argumenterar för vikten av att noggrant definiera vad som menas med polarisering innan slutsatser dras. I vår studie har vi valt att utgå från hur begreppet har använts inom klassisk statsvetenskaplig forskning. Tyngdpunkten i våra analyser ligger därför på ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier. I det inledande kapitlet introducerar vi analytiska verktyg för att kunna skilja på olika slags polarisering. Dessa resonemang ligger till grund för bokens empiriska analyser av olika aspekter av polarisering, såsom graden av partipolitisk sortering, förekomst av extrema partier och åsikter och så kallad affektiv polarisering. Partiernas polarisering
Analyser av hur graden av polarisering utvecklar sig över tid tar sin utgångspunkt i kartläggningar av partiernas positioner längs betydelsefulla ideologiska dimensioner. I boken fokuserar vi på två sådana konfliktlinjer: en klassisk vänster–högerdimension och en framväxande kulturell värderingsdimension. Olika datamaterial tecknar olika bilder av utvecklingen vilket försvårar sammanfattningar. Våra studier av partiernas valmanifest – vad partierna själva säger att de vill göra – och partiföreträdares uttalanden i samband med val visar oförändrad eller minskad polarisering längs vänster–högerdimensionen men ökad polarisering längs en kulturell värderingsdimension. Under de senaste fyra–fem decennierna uppvisar väljares och riksdagsledamöters uppfattningar av partiernas inbördes avstånd att Sverige haft en påfallande hög grad av polarisering, med liten variation i polariseringsgrad. I närtid, mellan valen 2014 och 2018, noterar vi dock en ytterligare polarisering längs vänster–högerdimensionen. Avstånden växer mellan rödgröna och borgerliga partier och mellan forna allianspartier samtidigt som ett växande Sverigedemokraterna tydligt förflyttar sig högerut. I takt med att den kulturella värderingsdimensionen blir mer betydelsefull ser vi tecken på ökade ideologiska avstånd även här: i synen på flyktingmottagning blir en del partier mer generösa (Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet) samtidigt som andra partier blir mer restriktiva (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna). Expertbedömningar av partiernas positioner bekräftar i allt väsentligt vad som skett: små förändringar vad gäller Sveriges alltjämt starkt polariserade partisystem i vänster–högeravseende, men en tydligt ökad polarisering längs den kulturella värderingsdimensionen framför allt efter 2010. Resultaten av våra analyser av polariseringen i det svenska partisystemet kan tolkas som att Sverige totalt sett skulle kunna befinna sig i inledningen av en trend mot ökad polarisering. Men inga av dessa rörelser är särskilt dramatiska i historiens ljus. Och polariseringen vi uppmäter befinner sig på nivåer som kännetecknat svensk politik förut. Riksdagens polarisering
En parlamentarisk demokrati innebär civiliserad strid mellan mot varandra stående intressen. Vi avläser graden av polarisering i den svenska riksdagen genom att bland annat analysera agerandet hos regering och opposition och språkbruket i partiledardebatter. Resultaten visar en något förhöjd konfliktnivå, som i första hand kan förklaras av nya parlamentariska omständigheter snarare än växande ideologiska avstånd mellan partier och ledamöter. Efter alliansregeringarna 2006–2014 ser vi flitigare voterande, fler tillkännagivanden och mer negativ ton i riksdagsdebatterna. Utvecklingen är en konsekvens av att de större partierna blivit mer jämnstora och att Sverige sedan 2014 har en minoritetsregering med ett svagt parlamentariskt underlag. Sakpolitiskt har en förskjutning ägt rum från debatter om Sveriges nationella profil i en globaliserad och europeiserad omvärld till debatter om migration och integration. Relationerna mellan Sverigedemokraterna och övriga partier har kommit att dominera svensk politik under det senaste decenniet. Ett växande parti som intar en tydlig ytterkantsposition längs en ny konfliktdimension leder till mer av ideologiska avståndstaganden, mer synbara konflikter mellan regering och opposition och ett något mer eldfängt språk. Vi ser ökad polarisering, men inte nödvändigtvis i form av ökade ideologiska avstånd, men däremot i form av partiers (om-)sortering och i affekt. Mediernas polarisering
Nyhetsjournalistiken i Sverige har under de senaste decennierna snarast avpolariserats. Som ett resultat av ekonomiska stålbad, digitalisering och ökad konkurrens har nyhetsredaktioner försvunnit och ägandet koncentrerats. En stark professionalisering har givit journalistkåren en mer homogen yrkesidentitet och det politiska innehållet i nyhetsflödet blivit mer likartat. Vi ser en långt ifrån realiserad potential till ökad divergens mellan etablerade nyhetskällor och vad som ibland kallas alternativa medier. Men även om vi ser ökad ideologisk pluralism i publiceringen av politiskt innehåll finns än så länge inga tecken på att medborgarnas nyhetskonsumtion skulle förändras på ett sätt som skvallrar om någon tydligt förhöjd polariseringsgrad. Svenska folket har en allsidig och rik mediediet. Etablerade nyhetsmedier är helt dominerande och uppvisar endast måttlig ideologisk variation. Visst kan enskilda exempel lyftas fram. Men på systemnivå är det ännu svårt att utläsa ökad divergens eller sortering i medborgarnas nyhetskonsumtion eller bland nyhetsmedier – saker som i forskningen betraktas som centrala för att framkalla ökad partipolitisk sortering och affektiv polarisering i ett samhälle. En ensidigt selektiv nyhetsanvändning uppbyggd kring specifika ideologiska identiteter är därför svår att se framför sig i det svenska fallet, åtminstone i närtid. Etablerade medievanor och bristen på ideologiskt hängivna partisaner försvårar möjligheterna att öppna upp nya marknader för en sorts ideologidriven nyhetsjournalistik. Medborgarnas polarisering
Graden av ideologisk polarisering bland medborgarna har historiskt varierat mycket lite kring en hög nivå. Några ihållande trender över tid går inte att utläsa. Perioder av avpolarisering har åtföljts av perioder av polarisering. Rörelserna är dock små. I huvudsak är det stor stabilitet som kännetecknar spridningen av väljarkårens åsikter och värderingar. Väljarna har inte fler, mer intensiva eller mer diversifierade åsikter i viktiga politiska sakfrågor. Vänster–högerpolariseringen i väljarkåren befinner sig inte på någon anmärkningsvärt hög nivå i dag jämfört med tidigare. Nyheten är...
